Maten är billigare i Sverige än i våra grannländer, livsmedelspriserna har ökat mindre än EU-snittet och relativt den allmänna prisnivån i ekonomin är svenska livsmedel billiga. Det visar en ny rapport om livsmedelsprisernas utveckling 2022–2025, framtagen av nationalekonomen Lars Jagrén på uppdrag av Livsmedelsföretagen.

Samtidigt närmar sig både en sänkt matmoms – från 12 till 6 procent den 1 april 2026 – och riksdagsvalet. Därför väntas matpriser bli en av valrörelsens mest omdiskuterade frågor. För att bidra till en mer faktabaserad debatt har Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal låtit analysera pris- och kostnadsutvecklingen i hela livsmedelskedjan, från jord till bord.

– Nu har matpriskommissionen påbörjat sitt arbete, och vi ser fram emot dialog med Konsumentverket och Konjunkturinstitutet. Det är avgörande att analysen tar hänsyn till kostnadsutvecklingen i hela kedjan. Vi välkomnar matmomssänkningen, men den stoppar inte producenternas ökade kostnader, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Rapportens viktigaste slutsatser

Rapporten ”Livsmedelspriserna i Sverige – utveckling och nivå 2022–2025” visar bland annat att:

• Livsmedelspriserna i Sverige ökade med 30,7 procent mellan 2022 och 2025, jämfört med EU-snittet på 29,1 procent.

• Räknat i euro ökade priserna i Sverige med cirka 24 procent, vilket är klart lägre än EU-snittet.

• Prisnivån på livsmedel i Sverige ligger omkring 7 procent över EU-snittet, men är lägre än i Danmark, Finland och Norge.

• I relation till den allmänna prisnivån i ekonomin är livsmedel relativt billiga i Sverige.

Trots den svaga kronan, som gjort importerade råvaror dyrare, har svenska livsmedelsproducenter lyckats hålla tillbaka prisökningarna.

– Matprisutvecklingen i Sverige är unik, men på ett annat sätt än många tror. Priserna borde egentligen vara högre. Producenterna har pressat sina marginaler för att hålla nere priserna, vilket skett på bekostnad av lönsamheten, säger Carl Eckerdal.

Låg lönsamhet hotar svensk livsmedelsproduktion

En låg lönsamhet utgör ett av de största hoten mot svensk livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap. En analys som Livsmedelsföretagen publicerade i april 2025 visar att både producentledet och dagligvaruhandeln i Sverige ligger i botten av EU:s lönsamhetsliga.

– Inför ett politiskt intensivt år hoppas vi på en mer konstruktiv debatt. Fokus bör ligga på hur vi skapar en konkurrenskraftig, lönsam och robust livsmedelsindustri som fungerar både i fredstid och i kris, säger Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen.