Den 26 februari är det dags igen. Efter succén 2025 återvänder Husmanskostens Dag med ambitionen att samla hela Sverige kring vår gemensamma matkultur. Förra året deltog över 700 restauranger, tillsammans med dagligvaruhandeln och offentliga kök. Nu siktar initiativtagarna ännu högre.

En nationell succé redan första året

När Husmanskostens Dag arrangerades för första gången den 26 februari 2025 blev genomslaget större än väntat. Restauranger över hela landet satte klassiska svenska rätter i centrum. Samtidigt lyfte butiker fram råvaror kopplade till husmanskost, medan skolor och offentliga kök serverade traditionella rätter.

– Det blev en nationell succé med mycket större genomslag än vi hade kunnat drömma om, säger Peter Kjellberg (White Guide).

Pontus Frithiof beskriver dagen som mer än ett projekt.

– Det började som ett projekt drivet av vår passion för svensk matkultur, men det blev snabbt en gemensam manifestation för något som berör oss alla.

Mer än mat – en del av vår identitet

Husmanskost handlar inte om trend. Tvärtom bygger den på tradition, råvarukännedom och hantverk. Rätterna är näringsrika, lagas från grunden och speglar säsongens råvaror. Dessutom står de långt ifrån ultraprocessad mat.

– Husmanskost är vår gemensamma matkultur. Den förenar stad och land, då och nu, hem och restaurang, säger Pontus Frithiof.

2026 – ännu större genomslag

Initiativtagarna vill nu att ännu fler engagerar sig. Därför uppmanar de hela livsmedelskedjan att delta.

Fyra uppmaningar inför den 26 februari:

Restauranger: Sätt husmanskost i centrum på menyn.
Skolkök och offentliga kök: Låt elever och gäster möta den svenska mattraditionen.
Handeln: Lyft råvaror och rätter kopplade till husmanskosten.
Hushåll: Laga en klassisk svensk rätt hemma.

– Husmanskostens Dag är inte ett projekt som ägs av några få. Det är en dag som alla äger – från restauranger och skolor till butiker och svenska folket runt sina egna köksbord, säger Peter Kjellberg.

Pontus Frithiof sammanfattar:

– Den 26 februari är inte bara en dag i kalendern. Det är en påminnelse om vilka vi är, var vi kommer ifrån och hur framtidens hållbara måltider kan se ut.

---

Husmanskostens historia

Husmanskosten växte fram under 1700-talet och byggde på potatis, kål, spannmål och fläsk. Under 1800-talet serverade värdshus enklare rätter till arbetare och resande. Därefter etablerade folkhemmet, försvaret och skolmaten klassiker som köttbullar, ärtsoppa, pannbiff och pytt i panna.

På 1960-talet lyfte Tore Wretman in husmanskosten i finrestaurangen. Sedan dess har flera profiler betonat dess betydelse.

– Kan man laga husmanskost, då har man lärt sig hantverket, säger Fredrik Eriksson, ordförande i Årets Kock.

Carl-Jan Granqvist sätter det i ett större perspektiv:

– Mätta människor är en förutsättning för demokrati. Husmanskosten gav människor kraft att orka och har därför en given plats i vår kulturkanon.