Fem av sju planetära gränser har redan överskridits. De flesta orsakas av hur vi producerar och konsumerar mat.
Dessutom visar en ny rapport från EAT-Lancet-kommissionen 2025 att en övergång till en planetär hälsokost kan halvera klimatutsläppen, rädda miljontals liv och stärka ekonomin.
En rapport med global betydelse
Den 3 oktober publicerade The Lancet rapporten Healthy, Sustainable, and Just Food Systems.
Forskarna bakom studien kommer från flera länder och representerar områden som nutrition, klimat, hälsa, ekonomi och jordbruk.
Samtidigt spelade forskare från Stockholm Resilience Centre (SRC) vid Stockholms universitet en avgörande roll i arbetet.
Rapporten sätter tydliga riktmärken för hälsosam kost och hållbar produktion. Därför visar den även hur långt världens länder ligger från dessa mål idag.
Viktiga nyheter i 2025 års rapport
-
Den planetära hälsokosten bygger på den senaste forskningen. En global övergång kan halvera utsläppen och förebygga upp till 15 miljoner dödsfall per år.
-
Forskarna kartlade livsmedelssystemets påverkan på alla nio planetära gränser.
-
Resultaten visar att maten driver fem av sju överskridna gränser.
-
Kommissionen definierade sociala basvillkor för rättvisa och hälsa. I dag saknar 3,7 miljarder människor dessa grundläggande rättigheter.
-
Endast 1 procent av världens befolkning lever i ett ”säkert och rättvist utrymme” – där mänskliga behov tillgodoses utan att överskrida planetens gränser.
“EAT-Lancet 2025 sätter rättvisa i centrum – inte bara som mål utan som en förutsättning för att omställningen ska ske,” säger Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Centre.
En kost för planeten
Den planetära hälsokosten bygger på ett flexitariskt synsätt. Den fokuserar på växtbaserade livsmedel men inkluderar mindre mängder animalier.
Till exempel, i Sverige behöver vi äta mer frukt, grönsaker, baljväxter och nötter – samtidigt som vi minskar rött kött.
Rekommenderade mängder per dag:
-
Frukt och grönsaker: 500 g
-
Baljväxter: 75 g
-
Mejeri: 0–500 g
-
Fisk och skaldjur: 0–100 g
-
Fågel: 0–60 g
-
Rött kött: 0–30 g
“Det handlar om en flexitarisk kost – rik på växtbaserade produkter men med plats för animalier,” förklarar Line Gordon.
För att genomföra omställningen måste jordbruket förändras.
Därför behöver produktionen av baljväxter öka med upp till 190 % och grönsaker med upp till 48 %, medan animalieproduktionen minskar med cirka 25 %.
Samtidigt krävs nya investeringar och rättvisare stöd till lantbrukare.
Stora vinster med omställning
En global förändring av matsystemet ger tydliga fördelar – för människor, samhällen och planeten.
Hälsan förbättras, ekosystemen återhämtas och klimatberedskapen ökar.
På sikt överstiger vinsterna de investeringar som krävs med tiofaldig marginal.
För att lyckas behöver vi dock upp till 500 miljarder dollar per år i finansiering.
“Att ställa om matsystemet minskar framtida kostnader och stärker våra samhällen,” säger Line Gordon.
“Politisk vilja, förändrade matvanor och globala incitament är avgörande för rättvisa och hållbarhet,” tillägger Johan Rockström, professor vid Stockholm Resilience Centre.
Anne Charlotte Bunge, forskare vid SRC, summerar:
“Tre hinder återstår – brist på politiskt ledarskap, starka företagsintressen och en allmänhet som ännu inte efterfrågar hållbar mat i tillräcklig grad.”
📘 Läs hela rapporten: www.thelancet.com/commissions-do/EAT-2025
