Vilka insatser fungerar bäst för att minska matsvinnet i Sverige? En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket, analyserar tio svenska åtgärder som syftar till att förebygga matsvinn.
Forskarna har utvärderat insatserna utifrån sex kriterier: kvalitet i utformning, måluppfyllelse, ekonomisk effektivitet, klimatpåverkan, systempåverkan samt långsiktig hållbarhet och skalbarhet.
Resultaten visar att flera typer av åtgärder kan bidra till minskat matsvinn – men effekten varierar beroende på hur initiativen utformas och genomförs.
Samarbete och tydliga mål avgör framgången
Rapporten visar att framgångsrika initiativ ofta bygger på tydliga mål och samverkan genom hela livsmedelskedjan. Dessutom kan informationskampanjer öka konsumenternas kunskap om matsvinn, även om den direkta effekten på svinnet är svårare att mäta.
– Framgångsrika initiativ kännetecknas av att det finns tydliga mål och samverkan i hela leveranskedjan. Vi ser också att kampanjer som riktar sig till konsumenter ökar kunskapen – även om deras direkta påverkan på svinnet är svårare att mäta, säger Elisabeth Pernmyr, matsvinnsexpert på IVL.
Effektiva åtgärder i leveranskedjan
Rapporten lyfter särskilt fram insatser som förbättrar beställningsrutiner, lagerhantering och utförsäljning. Dessa åtgärder minskar inte bara matsvinnet utan kan också ge tydliga ekonomiska besparingar.
Samtidigt visar analysen att åtgärder som använder restflöden till djurfoder eller nya livsmedelsprodukter kan skapa klimatvinster till relativt låg kostnad.
Däremot har informationskampanjer och tävlingar i skolor främst en kunskapshöjande effekt. Det är svårare att mäta hur mycket dessa initiativ faktiskt minskar matsvinnet.
Donationer ger social effekt – men löser inte grundproblemet
Initiativ som omfördelar livsmedel genom donationer skapar tydliga sociala värden. Samtidigt visar rapporten att dessa åtgärder inte angriper de grundläggande orsakerna till att matsvinn uppstår.
Dessutom identifierar forskarna flera strukturella utmaningar. Bland annat lyfter de fram brist på data, kortsiktig projektfinansiering och regelverk som försvårar användning av restflöden.
– Det går att minska matsvinnet – om vi fortsätter följa upp, samarbeta och skala upp det som fungerar. Ingen åtgärd kommer lösa matsvinnsutmaningen på egen hand men tillsammans gör de skillnad, säger Maria Ahlm, senior projektledare och matsvinnsexpert på IVL.
