Billig lyx, lekfull kreativitet och mat som får oss att må bättre. Enligt ICAs vardagskock Malidza Larsson blir 2026 året då vardagsmaten förnyas – med influenser från Filippinerna, Colombia och ett starkare fokus på välmående.

När svenskarna lagar mat under 2026 gör de det med större nyfikenhet än på länge. Inspiration från sociala medier, smaker från nya delar av världen och en vilja att förnya vardagen sätter tonen för ett matår präglat av kreativitet och lekfullhet.

Enligt Malidza Larsson, vardagskock på ICA, är 2026 året då vi på allvar går från att fokusera på mat som är nyttig till mat som får oss att må bättre – både fysiskt och mentalt.

”Svenskar blir alltmer kreativa i köket – mycket tack vare sociala medier. Instagram och TikTok driver på nya smaker, nya idéer och nya vardagsvanor. 2026 tror jag att kreativiteten på allvar tar över vardagsmaten och börjar utmana våra mest klassiska favoriter.”
– Malidza Larsson, vardagskock på ICA

Malidzas fem vardagsmatstrender 2026

Lekfull matlagning
De senaste åren har lekfullheten smugit sig in i köket – från kanelbullekladdkaka till smashed taco och potatisbullevåffla. 2026 tar kreativiteten ännu större plats, där humor, spontanitet och nya tolkningar av klassiska smaker formar vardagsmaten.

Grötens år
Efter Nobelgröten har gröten klivit in i finrummet – och följer nu med till frukost, lunch och middag. I både söt och salt tappning. Gröten bygger på svenska råvaror som spannmål, frukt och bär, och knyter samman enkelhet, trygghet och ursprung i en och samma skål.

Från ”nyttigt” till ”välmående”
Vardagsmaten får nya funktioner. Fokus ligger inte längre på att ta bort – utan på att lägga till. Fiber, protein, mineraler och grönt integreras på smarta och lekfulla sätt: bönor i chokladbollar, spenat i pannkakor och extra grönsaker i gamla favoriträtter.

Filippinerna och Colombia
Två kök som bubblar inför 2026 är Filippinerna och Colombia. Smaker som kombinerar sötsyrligt, kryddigt och umami passar svenska smakpreferenser väl. Rätter och ingredienser som adobo, calamansi och halo-halo – samt arepas, hogao och aji – väntas ta plats i svenska kök.

När maten blir en trygghetsfråga
I en orolig omvärld blir matens ursprung allt viktigare. Allt fler väljer svenskt som ett sätt att bidra till trygghet, hållbarhet och beredskap. Svenska råvaror som havre, baljväxter, bär och äpplen får en ny status – tillsammans med hållbar fisk och cirkulära livsmedel.