Efter flera år av tillväxt har andelen vegetarianer, veganer och flexitarianer under de senaste två åren planat ut, inte minst bland unga. Det visar Axfoods senaste Vegobarometern. Den visar samtidigt på fortsatt tillväxt och intresse för hybridprodukter, som kombinerar animaliska och växtbaserade råvaror, och därmed bidrar till hälsosammare matvanor och mindre klimatpåverkan. Klimat och hälsa är också de viktigaste drivkrafterna för att äta mer växtbaserat.

Vegobarometern 2024/2025* – den nionde i ordningen sedan 2016, som Verian gjort på uppdrag av Axfood – visar att cirka 85 procent av svenskarna någon gång äter helt vegetariska måltider. Även om det är en svag minskning jämfört med föregående år visar det att vegetariska måltider numera är ett naturligt och vanligt inslag i kosten för de allra flesta.

Kvinnor och unga äter mest vegetariskt – klimat och hälsa viktigaste drivkrafterna

Andelen vegetarianer och veganer ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare, och det är vanligare bland kvinnor och unga att välja vegetarisk mat. Andelen flexitarianer – som äter vegetariska måltider flera gånger i veckan men inte helt valt bort att äta kött – har minskat något. Och generellt kan också en viss förskjutning bland de yngre noteras, där både andelen vegetarianer och antalet dagar som unga äter helt vegetariska måltider minskat något under året.

Det är också färre än tidigare som säger att de kommer att minska på sin köttkonsumtion framåt. Bland de som uppger att de ska äta mer vegetarisk mat framåt har hälsoskäl vuxit i betydelse, även om miljö- och klimatskäl fortfarande är den viktigaste drivkraften. Särskilt tydligt är det bland äldre och hos män, där hälsoskäl är den främsta drivkraften. Mer kunskap om vegetarisk matlagning skulle få fler att välja vegetarisk mat oftare, och lägre priser är det som flest anger skulle få dem att välja mer vegetarisk mat i matbutiken.

– I takt med att vegetarisk kost blivit ett självklart inslag på mattallriken är avmattningen av tillväxten naturlig. Givet de stora klimat- och hälsoutmaningarna är det dock viktigt att vi ökar andelen växtbaserad mat. Vi föreslog för tre år sedan att momsen på hållbarhetsmärkt mat som frukt och grönt skulle avskaffas eller sänkas, då det både skulle bidra till lägre priser på hållbar och hälsosam mat, och en mer hälsosam konsumtion med positiva miljö- och klimateffekter. Med statens kraftigt ökade momsintäkter från maten finns nu möjlighet för politiken att agera, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij.

Hybridprodukter på stark frammarsch

Årets Vegobarometer visar att hybridprodukter – där växtbaserade och animaliska råvaror kombineras – fortsätter att vinna mark på den svenska marknaden. Vegobarometern visar att en fjärdedel av svenskarna redan har testat hybridprodukter, och att ytterligare en fjärdedel känner till dem och kan tänka sig att testa.

Axfood var för två år sedan först ut med att brett lansera hybridprodukter inom dagligvaruhandeln, med Garants Nöt & Grönt-färs, som innehåller hälften nötfärs och hälften grönsaker och därmed både är mer hälsosam och halverar klimatavtrycket jämfört med vanlig nötfärs.

– Hybridprodukter kombinerar det bästa av två världar – god smak och textur från animaliska produkter samt de hälso- och miljöfördelar som växtbaserade råvaror ger. Vi ser en tydlig trend där allt fler konsumenter är öppna för att inkludera de här produkterna i sin kost, inte minst för att de är enkla att laga och smakar bra. Här kommer vi fortsätta lansera nya hybridprodukter för att möta det växande intresset, säger Amanda Wallin tf chef sortimentsutveckling på Axfoods inköps- och logistikbolag Dagab.

Sedan Axfood lanserade Garants Nöt & Grönt-färs har närmare två miljoner förpackningar, motsvarande 1 000 ton, sålts – vilket jämfört med om den sålts som vanlig nötfärs minskat klimatpåverkan med omkring 14 000 ton kodioxidekvivalenter.

* Vegobarometern har på uppdrag av Axfood genomförts sedan 2016 av Verian (tidigare Kantar/Sifo), för att undersöka konsumenternas beteenden och attityder kring vegetarisk mat. Undersökningen genomfördes i Verians löpande webbomnibuss under perioden 9–12 december 2024. Panelen är slumpmässigt rekryterad. Antalet svarande var 1 105 och deltagarfrekvensen i webbomnibussen är cirka 50 procent.

• 52% av svenskarna äter vegetariskt minst 1 gång per vecka, en ökning från 45% 2016, men en minskning från 57% 2023. Bland kvinnor (64%) och unga (60%) är andelen högst, bland män (40%) och äldre (42%) är andelen lägst.
• Lägger man till alla som äter vegetariskt mer sällan än en gång i veckan äter 83% av svenskarna vegetariskt vid något tillfälle (77% 2016).
• Andelen som anger att de aldrig äter vegetariskt har minskat från 21% 2016 till 15%, men ökat från 12% 2023. Bland män är det 21% som aldrig äter vegetariskt, bland kvinnor 9%, bland unga (16-34 år) är motsvarande siffra 12%.
• Andelen flexitarianer (som äter vegetariskt 2–6 gånger per vecka men inte helt övergivit kött) har ökat från 19 till 27% sedan 2016, men minskat från att 2022 ha varit uppe i 32%. Andelen är högst bland kvinnor – 31% av kvinnorna anger att de äter vegetariskt 2–6 gånger i veckan, bland män är siffran 23%.
• Bland personer under 35 år äter 39% vegetariskt 2–6 gånger per vecka, bland personer över 55 år är motsvarande siffra 19%.
• Andelen vegetarianer och veganer ligger på omkring 6%, där 5% är vegetarianer och 1% är veganer.
• Även här finns tydliga skillnader mellan kön och åldersgrupper. Nära 10% av kvinnorna säger att de är vegetarianer/veganer och 2% av männen gör det. Bland unga är motsvarande siffra 8%, och bland äldre 3%.

• 15% anger att de planerar att äta mindre kött under kommande året. Det är något mindre än tidigare. Fler kvinnor (18%) och unga (17%) säger att de kommer äta mindre kött, än det är bland män (13%) och äldre (15%).
• Det främsta skälet till svenskarna äter mer vegetarisk mat är klimat och miljö. 48% anger det som främsta skälet (en minskning från 53% 2023). Hälsoskäl har tvärtemot ökat i betydelse till 32% (från 24% 2023).
• Även här finns vissa skillnader mellan olika åldersgrupper och kön. Bland äldre (41%) är hälsoskäl den främsta drivkraften, och även hos män (40%) är hälsan en stark drivkraft.
• Ökad kunskap om vegetarisk matlagning är liksom tidigare vad som skulle få svensken att generellt äta mer vegetariskt. Det uppger 34% av svenskarna.
• Lägre pris (40%), godare produkter (28%) och inspiration och recept i butiken (22%) är vad som skulle få fler att välja mer vegetariskt i butiken.

• 24% av svenskarna har testat hybridprodukter. Ytterligare 26 procent känner till produkter och kan tänka sig testa. 24 procent känner inte till hybridprodukter, och 19 procent säger att de känner till men inte kan tänka sig att testa dem.
• Av de som testat hybridprodukter tycker 67 procent att de är enkla att tillaga och 52 procent att produkterna smakar bra.