Svenska livsmedelsproducenter vill växa – men saknar rätt kompetens. En ny rapport från Livsmedelsföretagen visar att kompetensbristen nu är branschens största utmaning.
Trots flera tuffa år med ökade kostnader, minskad försäljning och pressad lönsamhet planerar hela 85 procent av företagen att öka produktionen de kommande fem åren. Samtidigt vill två av tre företag öka produktionen redan i år.
Svårare att hitta rätt kompetens
Samtidigt som tillväxtviljan är stark upplever sju av tio företag att det blivit svårare att hitta rätt kompetens jämfört med för fem år sedan. Dessutom uppger tre av fyra företag att kompetensbristen redan fått negativa konsekvenser för verksamheten.
– Det här handlar om mer än outnyttjad potential eller uteblivna investeringar. Kompetent personal är helt avgörande för industrins konkurrens- och motståndskraft, och därmed för Sveriges välfärd och trygghet. Utan tillgång till välutbildade anställda riskerar industrin att tyna bort, säger Karin Thapper, ansvarig kompetensförsörjning på Livsmedelsföretagen.
Tekniska roller särskilt svåra att rekrytera
Företagen har särskilt stora utmaningar att rekrytera teknisk kompetens. Roller som industrielektriker, automationstekniker, drift- och underhållstekniker samt ingenjörer är svåra att tillsätta.
Samtidigt är behovet stort av processoperatörer och livsmedelsoperatörer – yrkesroller som kommer att vara avgörande för branschens utveckling fram till 2028.
– Företagens tillväxtvilja matchar ambitionerna i Livsmedelsstrategin 2.0 om att svensk mat ska ta en större plats både i Sverige och i utlandet. Men då måste det finnas tillgång på nya medarbetare utbildade att arbeta i en industri som just nu genomgår stora skiften för att bli mer digitaliserad, automatiserad och hållbar, säger Karin Thapper.
Tusentals rekryteringar väntar
Livsmedelsföretagens cirka 750 medlemsföretag, som tillsammans sysselsätter runt 45 000 personer, står inför omfattande rekryteringsbehov. Förutom att ersätta pensionsavgångar behöver många företag växa – 40 procent uppger att de planerar att öka antalet anställda fram till 2028.
Det innebär att fler behöver söka sig till branschen, samtidigt som utbildningssystemet behöver anpassas efter företagens behov.
Utbildningssystemet kritiseras
Enligt rapporten är dagens utbildningsutbud otillräckligt – och i vissa fall helt obefintligt – när det gäller livsmedelsindustrins behov.
– Tyvärr tvingas vi konstatera att det svenska utbildningssystemet inte levererar grundutbildad personal. Till stor del saknas utbildningar som möter företagens behov inom avgörande delar av livsmedelskedjan, säger Karin Thapper.
Samtidigt lyfter hon branschens potential som integrationsmotor, där fler personer med utländsk bakgrund kan få möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.
Efterlyser nationell strategi
För att möta kompetensbristen vill Livsmedelsföretagen se en långsiktig nationell strategi för kompetensförsörjning. I rapporten presenteras 20 konkreta förslag, bland annat:
- Inrätta branschråd för stärkt samverkan
- Nationell branschsamordnare inom Arbetsförmedlingen
- Fler och mer anpassade gymnasieutbildningar
- Utbyggnad av Yrkesvux
- Justeringar av regler för arbetskraftsinvandring
- Satsningar på forskning och kompetensutveckling
Med rätt insatser kan livsmedelsindustrin fortsätta växa – och spela en ännu större roll för Sveriges försörjning och konkurrenskraft.
