Professor Anders Kiessling och projektet ”Västerviksräkan” har tilldelats årets innovationspris från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Sparbanksstiftelsen Upland. Utmärkelsen uppmärksammar en banbrytande cirkulär teknik som kan spela en viktig roll för framtidens hållbara vattenbruk.

Det nyinstiftade priset lyfter innovationer inom jordbruk, skog, livsmedel, djur och miljö – områden där SLU bedriver internationellt ledande forskning. Prisutdelningen ägde rum den 11 maj i Uppsala.

– Om vi ska nå den hållbara framtid vi pratar om kommer det att krävas mycket innovation på vägen. När jag hörde att Sparbanksstiftelsen tillsammans med SLU Holding bestämt sig för att sätta värde på den innovationskraft och de nya idéer som växer fram här på SLU i Uppsala blev jag jätteglad, sa SLU:s rektor Maria Knutson Wedel i samband med prisutdelningen.

Ny teknik för cirkulärt vattenbruk

Årets innovationspris gick till Anders Kiessling tillsammans med entreprenörerna Mattias Djurstedt och Sergio Zimmermann för projektet ”Västerviksräkan”. Tekniken utvecklas genom bolaget Cresponix, som redan idag driver pilot- och testanläggningar både i Sverige och internationellt.

Projektet bygger på ett landbaserat vattenbrukssystem kallat Bio-RAS – BIO Recycling Aquaculture System. Systemet använder naturliga biologiska processer för att skapa ett självförsörjande kretslopp med hög resurseffektivitet.

– Vi använder det naturliga ekosystemet, men delar upp funktionerna för att undvika konkurrens. Mikroorganismer återvinner näringsämnen från fisk, räkor och restfoder tillbaka in i produktionen. Det skapar ett biologiskt kretslopp med hög resurseffektivitet, sa Anders Kiessling.

Samtidigt beskriver juryn projektet som ett ”paradigmskifte inom vattenbruk”. Dessutom lyfter juryn fram kombinationen av vetenskaplig spetskompetens, biologisk hållbarhet och cirkulär resurseffektivitet.

Första jätteräkorna produceras i Västervik

Anders Kiessling är professor i akvakultur vid SLU och har under lång tid forskat kring hållbara system för vattenbruk och cirkulära fodersystem. Målet med Bio-RAS är att utveckla livsmedelsproduktion där resurser används i slutna kretslopp.

Projektet har dessutom fått stöd från SLU Holding för att vidareutveckla tekniken i pilotanläggningar.

– Nu produceras de första jätteräkorna i industrimiljö i Västervik. Produkterna ska testas tillsammans med några av Sveriges främsta kockar, berättade Anders Kiessling.

Studentinnovationer prisades

Under ceremonin delade arrangörerna även ut tre studentpriser på 15 000 kronor vardera till innovativa hållbarhetsprojekt:

• Joel Nyman och Otto Weidman för utveckling av solskyddsfaktor baserad på lignin från skogs- och massaindustrin.
• Tendai A Dhodho för projektet ALVent for a Health Lifestyle, där mikroalger används för att absorbera koldioxid och förbättra inomhusmiljön.
• Joel Gunnars för CarbonCycle Materials, en innovation som fångar in och binder koldioxid i betong för långsiktig lagring.

Innovationer driver framtidens gröna näringar

De gröna näringarna står inför en omfattande omställning där klimatutmaningar och behovet av hållbar livsmedelsproduktion driver fram nya lösningar. Därför vill SLU och Sparbanksstiftelsen Upland genom innovationspriset uppmuntra entreprenörskap och accelerera utvecklingen inom jordbruk, skog, livsmedel, djur och miljö.

(Bild: Anders Kiesslings projekt representerar enligt juryn ett paradigmskifte inom vattenbruk genom att förena vetenskaplig spetskompetens med cirkulär resurseffektivitet och biologisk hållbarhet. Foto: Cajsa Lithell.)