Människor i ekonomisk utsatthet vill äta mer frukt, grönsaker och fisk. Trots det sätter ekonomin, transportmöjligheter och praktiska utmaningar ofta stopp för hälsosamma val. Det visar slutrapporten från projektet Mat för ett inkluderande samhälle, där över 5 500 personer har delat sina erfarenheter.
Rapporten bygger på en omfattande enkät bland Matmissionens medlemmar. Dessutom har projektgruppen genomfört intervjuer, observationer och dialoger med både målgruppen och yrkesverksamma aktörer. Bakom projektet står Livsmedelsakademin, Dietisternas Riksförbund, Frisk Mat, Region Stockholm och Matmissionen. SustainGov har finansierat satsningen.
Brist på resurser – inte på kunskap
En av rapportens tydligaste slutsatser är att många redan vet hur de vill äta. Samtidigt räcker ekonomin ofta inte till för att göra de val som upplevs som hälsosamma.
– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, projektledare på Livsmedelsakademin.
Många beskriver hur varje matinköp innebär en balansgång mellan pris, mättnad och tillgänglighet. Dessutom påverkar transportkostnader och avstånd möjligheten att handla prisvärd mat.
Mat, hälsa och mobilitet påverkar varandra
Rapporten visar också att matvanor sällan kan ses isolerat. Ekonomisk utsatthet hänger ofta samman med hälsoproblem, psykisk belastning, myndighetskontakter, arbetsmarknadsinsatser och social isolering.
Samtidigt hanterar olika samhällsaktörer ofta dessa frågor var för sig. Därför efterlyser rapporten bättre samordning mellan olika stödinsatser.
– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.
Civilsamhället spelar en avgörande roll
Rapporten visar dessutom att många känner stark tillit till civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få stöd, information och vägledning genom just Matmissionen.
Samtidigt betonar projektgruppen att civilsamhället inte kan ersätta offentlig sektor. Däremot kan organisationerna fungera som viktiga samarbetspartners tack vare sina etablerade relationer med målgruppen.
Nästa steg: testa nya lösningar
Projektgruppen rekommenderar nu att olika aktörer tillsammans testar konkreta insatser i människors vardag. Det kan exempelvis handla om bättre tillgång till prisvärd mat, smartare transportlösningar, matlagningsaktiviteter, arbetsträning och bättre samordning mellan samhällsinsatser.
Målet är att utveckla stöd som är mer träffsäkert, tillgängligt och anpassat efter människors faktiska behov.
– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.
