Trots stigande matpriser har lönsamheten i livsmedelskedjan försvagats mellan 2016 och 2024. Det visar en ny rapport från Jordbruksverket, som pekar på ett strukturellt tryck – särskilt inom livsmedelsindustrin.
Rapporten analyserar utvecklingen i hela kedjan, från primärproduktion till handel och restaurang, och visar att yttre faktorer som pandemin och kriget i Ukraina haft stor påverkan.
Livsmedelsindustrin i särskilt pressat läge
Enligt rapporten har livsmedelsindustrins lönsamhet försämrats tydligt, trots historiska prisökningar. Samtidigt har kostnader för råvaror, energi och transporter ökat kraftigt, medan konsumenternas köpkraft minskat.
Resultatet är att marginalerna står still – och i vissa fall försämras.
– ”Jämfört med primärproduktionen, som haft stigande rörelsemarginaler de senaste åren, och handeln, som uppvisar större stabilitet, hamnar livsmedelsindustrin i ett särskilt pressat mellanläge. Den svaga lönsamhetsutvecklingen riskerar enligt rapporten att hämma nödvändiga investeringar i produktivitet, klimatomställning och ökad konkurrenskraft. Jag vill även lägga till beredskap, något som jag tror alla förstår hur viktigt det är givet utvecklingen i omvärlden”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Investeringar riskerar att bromsas
Den svaga lönsamheten påverkar industrins möjligheter att investera i framtiden. Det gäller särskilt områden som klimatomställning, produktivitet och beredskap.
Samtidigt visar rapporten att utvecklingen varierar mellan olika delar av livsmedelskedjan, där primärproduktionen haft en mer positiv marginalutveckling.
Kritik mot bilden av “övervinster”
Carl Eckerdal menar att rapporten borde uppmärksammas i debatten om livsmedelsbranschen.
– ”Rapporten innehåller inga nyheter för dem som dagligdags verkar inom den svenska livsmedelsindustrin. Och kanske är det ett av de verkligt stora problemen, att ingen höjer längre på ögonbrynen åt branschens tuffa villkor. Det kräver en stor portion framtidstro för att våga göra offensiva investeringar på denna marknad. Glädjande nog har vi nyligen sett exempel på stora investeringar från flera av våra medlemmar, och det är avgörande för att vi ska ha kvar en konkurrens- och motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion”, säger Carl Eckerdal.
Trots allt – tecken på framtidstro
Samtidigt finns ljuspunkter. Antalet företag i producentledet har ökat under perioden, vilket tyder på fortsatt framtidstro.
Trots ekonomiska utmaningar finns alltså en vilja att investera och utveckla svensk livsmedelsproduktion framåt.
