Svenskarnas konsumtion av fisk och skaldjur visar tecken på återhämtning. Under 2025 köptes nästan 62 000 ton sjömat, något mer än de två föregående åren. Samtidigt når bara 27 procent av svenskarna upp till Livsmedelsverkets rekommendation om fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan.

Det framgår av den nya rapporten Sjömat i Sverige 2026 från Norges sjömatråd, som kartlägger svenskarnas konsumtion, matvanor, köpbeteenden och attityder till fisk och skaldjur.

Efter den tillfälliga uppgången under pandemiåren 2020–2021 följde en nedgång. De senaste tre åren har konsumtionen däremot stabiliserats.

Under 2025 köptes nästan 62 000 ton fisk och skaldjur i Sverige, något mer än under både 2023 och 2024.

– Det har gått fyra år sedan vi gav ut en lika omfattande genomgång av svenskarnas konsumtion av sjömat. Nu ser vi tecken på att folk äter mer fisk och skaldjur igen, vilket är glädjande, säger Charlotte Rapp, svensk representant för Norges sjömatråd.

Rapporten betonar samtidigt att det ännu är för tidigt att tala om ett tydligt trendbrott.

Lax och räkor bland svenskarnas favoritproteiner

En Ipsos-undersökning med 1 500 svenska respondenter visar samtidigt vilken position lax och räkor har fått på svenska tallrikar.

På frågan om vilka proteinkällor man ätit den senaste månaden hamnar lax på fjärde plats och räkor på femte.

Kyckling toppar med 89 procent, följt av nötkött med 84 procent. Därefter kommer fläskkött.

67 procent uppger att de ätit lax den senaste månaden och 55 procent har ätit räkor.

När svenskarna istället får ange vilka proteiner de helst vill äta hamnar lax på tredje plats och räkor på fjärde.

Tre gånger mer sjömat bland äldre

Skillnaderna mellan generationerna är stora.

Personer som är 65 år eller äldre köper i genomsnitt 17,4 kilo sjömat per person och år.

Bland personer under 35 år är motsvarande mängd bara 5,7 kilo.

De äldsta konsumenterna köper alltså ungefär tre gånger så mycket fisk och skaldjur som de yngsta.

Laxen har dock en bredare förankring mellan generationerna, medan konsumtionen av räkor är mer koncentrerad till äldre konsumenter.

Ekonomin påverkar vad som hamnar på tallriken

Även hushållens inkomster har tydlig betydelse.

Hushåll med högre inkomster köper generellt mer fisk och skaldjur än hushåll med lägre inkomster.

Sedan 2022 har konsumtionen minskat i samtliga inkomstgrupper, men nedgången är störst bland hushållen med lägst inkomster. Där har konsumtionen fallit med omkring 17 procent.

Rapporten pekar därmed på ekonomin som en viktig faktor bakom hur ofta fisk och skaldjur hamnar på svenska tallrikar.

Laxen tar en allt större del

Lax fortsätter samtidigt att stärka sin position som svenskarnas mest köpta fisk.

År 2016 stod lax för 21 procent av hushållens inköp av sjömat. Under 2025 hade andelen vuxit till 26 procent.

Därefter följer bland annat räkor, sill, alaska pollock och torsk.

Ipsos undersökning visar dessutom hur etablerad laxen blivit som vardagsmat. 36 procent av svenskarna har ätit lax under den senaste veckan. För räkor är motsvarande andel 25 procent.

Trots laxens starka position återstår alltså ett tydligt gap mellan svenskarnas faktiska konsumtion och kostråden.

Bara 27 procent äter fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan.