Matsvinn och biprodukter utgör i dag ett av livsmedelssystemets största miljöproblem. Samtidigt visar ny forskning från SLU att dessa restströmmar kan bli en viktig resurs för att minska klimatpåverkan, spara mark och skydda biologisk mångfald.
Varje år går stora mängder livsmedel till spillo långt innan de når konsumenterna. Samtidigt visar en ny doktorsavhandling från SLU att vi kan minska livsmedelssystemets miljöpåverkan kraftigt genom att ta tillvara matsvinn och biprodukter.
Forskningen visar att återcirkulering av överskott minskar trycket på både klimat, mark, vatten och biologisk mångfald. Därför pekar resultaten på en tydlig väg framåt för ett mer resurseffektivt livsmedelssystem.
”För att detta ska fungera i praktiken behöver vi göra svinn och biprodukter tillgängliga för återcirkulering och använda dem där de gör störst miljönytta.”
– Louise Bartek, SLU
Stora resurser går förlorade i dag
I dag utnyttjar livsmedelssystemet ofta bara energivärdet i svinn och biprodukter. Däremot skulle dessa resurser kunna ersätta nyproducerade råvaror i både livsmedel och foder.
Därför använde Louise Bartek livscykelanalys (LCA) för att analysera miljöpotentialen i att använda överskott och restströmmar som nya råvaror. Fokus låg på resurser som uppstår före konsumtionsledet.
Tre exempel med stor miljöpotential
Avhandlingen analyserar tre centrala flöden:
-
Överskott av livsmedel och matrester hos producenter
-
Returbröd från bagerier och butiker
-
Proteinrika biprodukter från potatismjölsproduktion
Tillsammans visar resultaten att återvinning av kolhydrater, fetter och proteiner kan ge mycket stora miljövinster.
Brödsvinn kan bli nya råvaror
Den bästa åtgärden är alltid att förebygga svinn. Därefter ger återanvändning som livsmedel störst miljönytta. Enligt studien kan klimatpåverkan minska med upp till 90 procent jämfört med att använda brödsvinn som djurfoder eller för energi.
När förebyggande åtgärder inte räcker visar analysen att vidareförädling till exempelvis algolja och insektsprotein ger större miljönytta än traditionell användning.
”I teorin kan det svenska brödöverskottet ersätta stora mängder fiskolja och sojaprotein i svensk fiskodling.”
– Louise Bartek
Potatisprotein kan ersätta ägg
Sverige producerar årligen över 1 500 ton proteinrika biprodukter från potatisstärkelse. I dag används de främst som djurfoder. Däremot visar forskningen att nya genomiska tekniker kan förbättra proteinets kvalitet.
Genom bättre stärkelsepotatissorter kan biprodukten användas i livsmedel. Därmed kan den ersätta ägg eller mjölk i bakverk och färdigrätter, med stora miljöfördelar.
Matsvinn kan ge både biogas och algolja
Studien visar också att kombinationen av biogasproduktion och algodling ger betydande miljövinster. Samtidigt skulle Sverige i teorin kunna bli nära självförsörjande på algolja.
Eftersom algolja redan används i både kosttillskott och fiskfoder kan tekniken minska beroendet av importerad fiskolja och därmed skydda vilda fiskbestånd.
Cirkulärt fiskfoder ger kraftiga effekter
När återcirkulerade resurser används i fiskfoder minskar miljöpåverkan kraftigt. Avhandlingen visar bland annat:
-
76 % lägre klimatpåverkan
-
84 % minskad markanvändning
-
79 % lägre påverkan på ekosystem
Samtidigt betonar forskningen att omställningen kräver samverkan och tid.
”Möjligheterna finns redan. Det handlar om att använda resurserna vi har på ett smartare sätt.”
– Louise BartekLänk till avhandlingen (pdf)