Geopolitiska spänningar, energikris och störningar i globala leveranskedjor har tydliggjort hur sårbart det svenska livsmedelssystemet är. En av de mest kritiska frågorna handlar om tillgången till växtnäring – en grundförutsättning för all livsmedelsproduktion. Svenska näringsplattformen vill därför öka återvinningen av växtnäring och minska Sveriges beroende av importerad mineralgödsel.
– Våra frågor kopplar både till hållbarhet, resiliens och framtidens livsmedelssystem. I tider av kris och krig är det särskilt viktigt att Sverige kan utöka den inhemska tillgången av växtnäring och inte vara så importberoende som vi är idag, säger Lisa Gren, expert inom vatten och avlopp på IVL Svenska Miljöinstitutet och koordinator för Svenska näringsplattformen.
Näringsåtervinning stärker försörjningsberedskapen
Svenskt jordbruk är idag till stor del beroende av importerad mineralgödsel. Samtidigt är produktionen av kvävegödsel energikrävande och ofta beroende av fossila bränslen, vilket gör livsmedelskedjan känslig för internationella kriser.
Genom att återvinna näringsämnen från avloppsvatten kan viktiga resurser återföras till jordbruket och skapa ett mer cirkulärt livsmedelssystem.
– När vi odlar och äter mat tar vi upp näring från jorden. Den näringen försvinner inte, den hamnar i vårt avloppsvatten. Om vi återvinner näringen kan vi föra tillbaka den till jordbruket och odla ny mat. På så sätt kan vi skapa ett kretslopp i stället för att slösa bort värdefulla resurser, säger Lisa Gren.
Forskning och samverkan behövs
Idag återförs framför allt fosfor via avloppsslam, men potentialen är betydligt större även för kväve och kalium. För att lyckas krävs både teknikutveckling och ett närmare samarbete mellan forskning, myndigheter, kommuner och lantbruk.
– Den stora utmaningen ligger inte bara i teknikutveckling, utan i att få in lösningarna i befintliga system som ofta är komplexa och trögrörliga. Det handlar om allt från regelverk och ansvarsfördelning till ekonomi och marknad för de återvunna produkterna, säger Lisa Gren.
Svenska näringsplattformen efterlyser en nationell strategi där återcirkulation av växtnäring blir en naturlig del av både livsmedelssystemet och Sveriges totalförsvar.
Transparens ska öka förtroendet
Plattformen arbetar även för att öka kunskapen om återvunna näringsprodukter och skapa större acceptans hos lantbrukare, livsmedelsföretag och konsumenter.
– Det motstånd som finns hänger ofta ihop med oro för hälsoaspekter och oönskade ämnen. Därför är transparens och tydliga kvalitetskrav avgörande. Samtidigt är det viktigt att rätt produkt används på rätt plats, vilket både minskar riskerna och ökar förtroendet, säger Lisa Gren.
Den 23 september arrangerar Svenska näringsplattformen sin plattformsträff 2026, där aktuella frågor kring näringsåtervinning, forskning och framtidens livsmedelssystem står i fokus.
