Vad ska vi äta till middag? Frågan kan verka oskyldig, men svenska par lägger i genomsnitt 2,5 timmar i månaden på att diskutera middagsval. Samtidigt uppger 52 procent att stress och utmattning från vardagssysslor som matplanering, handling och matlagning har fått dem att välja bort sex och fysisk närhet. Det visar en ny YouGov-undersökning på uppdrag av HelloFresh.
Middagen är inte bara en fråga om vad som ska hamna på tallriken. Planering, inköp, matlagning och vem som egentligen ansvarar för allt kan också skapa friktion i relationen.
I undersökningen uppger 25 procent att matlagning, inköp och middagsplanering hör till det som skapar mest diskussioner i relationen.
Svenska par lägger dessutom i genomsnitt 2,5 timmar i månaden på att diskutera frågan ”vad ska vi äta till middag?”. Bland 18–29-åringar närmar sig tiden fyra timmar.
– Det kan låta som en liten sak att återkommande bestämma vad man ska äta till middag, men många små beslut och praktiska frågor kan tillsammans bidra till en känsla av mental belastning, säger Anna Bennich, legitimerad psykolog.
Hon pekar på att vardagens samlade belastning kan göra även till synes enkla beslut krävande.
– I en relation kan återkommande frågor om vem som ska planera, handla och laga mat också bli en källa till irritation, särskilt om man upplever att ansvaret är ojämnt fördelat.
52 procent har valt bort sex och närhet
Middagsstressen tycks enligt undersökningen också kunna följa med ut från köket.
52 procent av svenskarna i en relation uppger att de har valt bort sex eller fysisk närhet på grund av utmattning eller stress över vardagssysslor som matplanering, handling och matlagning.
Bland småbarnsfamiljer är motsvarande andel 69 procent.
Undersökningen visar samtidigt skillnader mellan kvinnor och män. En fjärdedel av kvinnorna, 25 procent, stör sig på att partnern tar för givet att de ska bestämma maten. Bland männen är motsvarande andel 7 procent.
Var tionde undviker medvetet att handla
Vissa går ganska långt för att slippa middagsansvaret.
En fjärdedel uppger att de köper hämtmat i sista stund för att slippa planera. 11 procent har medvetet låtit bli att handla så att partnern tvingas lösa situationen.
Dessutom medger 8 procent att de har låtsats vara sämre på att laga mat än vad de egentligen är.
Beteendet är vanligare bland yngre. Bland 18–29-åringar har 22 procent medvetet låtit bli att handla och 15 procent tonat ner sina kunskaper i köket.
– Att medvetet spela oduglig, ett beteende som ibland kallas för ”weaponized incompetence”, skapar ingen konstruktiv dynamik i relationen, säger Anna Bennich.
Hon menar att första steget är att synliggöra hur ansvaret faktiskt är fördelat.
– Vem håller reda på vad som behöver göras, vem ser till att det blir gjort? Att skapa ett system där man tar gemensamt ansvar gynnar känslan av samhörighet.
Psykologens tre tips för mindre middagsstress
1. Minska antalet beslut
Frågan ”Vad vill du äta ikväll?” kan innebära ännu ett beslut för partnern. Kom med ett konkret förslag eller bestäm några av veckans middagar i förväg.
2. Gör det osynliga arbetet synligt
Middagen börjar långt innan någon sätter på spisen. Någon ska planera, kontrollera vad som finns hemma, handla, laga maten och plocka undan. Prata om vem som ansvarar för vad.
3. Förenkla där det skaver
Identifiera vilken del av middagsrutinen som skapar mest stress. Lösningen kan vara att planera några dagar framåt, handla online eller använda färdiga middagslösningar. Målet är att frigöra tid och energi.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av YouGov på uppdrag av HelloFresh. Totalt genomfördes 1 017 internetintervjuer med personer över 18 år mellan den 17 och 20 juli 2026.
