De svenska kostråden rekommenderar högst 350 gram rött kött och chark i veckan. Svenskt Kött ifrågasätter hur den exakta nivån har fastställts och efterlyser större transparens kring avvägningen mellan forskning, näringsbehov och hälsorisker.
Livsmedelsverket sänkte i de nya svenska kostråden rekommendationen från högst 500 gram rött kött och chark till högst 350 gram i veckan, räknat som tillagad mängd. Endast en liten del bör utgöras av chark.
Bakgrunden är de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, som utgör den vetenskapliga grunden för de svenska kostråden.
Men branschorganisationen Svenskt Kött anser att det fortfarande inte framgår tillräckligt tydligt varför rekommendationen landade på just 350 gram.
NNR: exakt risknivå svår att fastställa
NNR 2023 rekommenderar av hälsoskäl att konsumtionen av rött kött inte överstiger 350 gram per vecka.
Bakom rekommendationen ligger enligt NNR en samlad bedömning av bland annat köttets bidrag med protein, järn, zink och vitamin B12 samt forskning om samband mellan hög konsumtion och bland annat tjock- och ändtarmscancer.
Samtidigt konstaterar NNR att en tydligt avgränsad konsumtionsnivå som minimerar risk är svår att fastställa, eftersom sambanden ofta är linjära.
Det är just steget från den samlade forskningen till den exakta rekommendationen på 350 gram som Svenskt Kött vill se tydligare redovisat.
WCRF anger 350–500 gram
En annan central aktör är World Cancer Research Fund, WCRF.
Organisationen bedömer att det finns stark evidens för att rött och processat kött är kopplat till tjock- och ändtarmscancer och rekommenderar den som äter rött kött att begränsa konsumtionen till omkring tre portioner i veckan.
Det motsvarar 350–500 gram tillagat rött kött per vecka. WCRF rekommenderar samtidigt mycket liten, om någon, konsumtion av processat kött.
Svenskt Kött frågar därför varför den nordiska rekommendationen har lagts vid den nedre delen av detta intervall.
Livsmedelsverket bedömer 350 gram som befogat
Livsmedelsverket gör en annan bedömning än den kritik Svenskt Kött framför.
Myndigheten konstaterar att det finns stark evidens för att hög konsumtion av rött kött och framför allt chark ökar risken för tjock- och ändtarmscancer.
Livsmedelsverket skriver samtidigt att det inte går att fastställa en mängd som innebär noll ökad risk.
Den samlade bedömningen är ändå att det av hälsoskäl är befogat att rekommendera högst 350 gram rött kött och chark per vecka, vilket motsvarar cirka 400–500 gram rått kött.
Kött bidrar samtidigt med viktiga näringsämnen
Diskussionen handlar inte enbart om risk.
Både NNR och Livsmedelsverket konstaterar att kött är näringstätt och bidrar med bland annat protein, järn och vitamin B12.
Svenskt Kött pekar särskilt på järn och kvinnor i fertil ålder.
Livsmedelsverket konstaterar också att det framför allt är kvinnor i fertil ålder som kan ha ett ökat behov av järn, samtidigt som män är den grupp som i genomsnitt äter mest kött.
Frågan: forskning, bedömning eller gränsvärde?
Svenskt Kötts invändning är alltså inte att NNR och Livsmedelsverket saknar vetenskapligt underlag för att rekommendera en begränsad konsumtion av rött kött.
Organisationens kritik gäller i stället hur forskningsunderlaget har omsatts till just 350 gram och hur olika studier, osäkerheter och näringsmässiga avvägningar har vägts samman.
NNR beskriver 350 gram som resultatet av en samlad bedömning av tillgänglig evidens, men konstaterar samtidigt att någon tydlig konsumtionsnivå som minimerar risk är svår att sätta.
Det innebär att 350 gram bör förstås som en kostrekommendation grundad på en samlad vetenskaplig bedömning, snarare än som en exakt biologisk gräns där konsumtionen plötsligt går från riskfri till riskfylld.
Och där finns också den principiella fråga Svenskt Kött lyfter: hur tydligt ska steget från vetenskapliga resultat till en konkret kostrekommendation redovisas när rådet får genomslag inte bara i hushållen utan även i offentliga måltider?
