Klimatmålen finns redan. Nu handlar det om vem som ska finansiera omställningen och hur åtgärderna ska genomföras. Den 7 oktober samlade Lantmännen representanter från hela livsmedelskedjan i Stockholm. McDonald’s, Axfood, Paulig, Scan Sverige och Spendrups fanns bland aktörerna som deltog i diskussionerna.
Hur går livsmedelsbranschen från ambitiösa klimatmål till konkreta förändringar i jordbruket?
Den frågan stod i centrum när Lantmännen arrangerade ett seminarium på Münchenbryggeriet i Stockholm den 7 oktober.
Under rubriken Framtidens Jordbruk samlades företrädare för lantbruk, livsmedelsindustri, handel och forskning för att diskutera hur klimatomställningen kan genomföras i praktiken.
Seminariet inleddes av Magnus Kagevik, vd och koncernchef för Lantmännen, och Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen.
Budskapet var att det inte längre räcker att formulera mål. Företagen behöver också skapa ekonomiska förutsättningar för att genomföra åtgärderna.
80 procent av försäljningen kopplas till klimatmål
Enligt Lantmännen går omkring 80 procent av koncernens försäljning till livsmedelskunder till företag som antingen har egna klimatmål enligt Science Based Targets eller ingår i värdekedjor som omfattas av sådana mål.
Det innebär att klimatkraven redan påverkar en stor del av livsmedelsbranschen.
Utmaningen är att omsätta målen i investeringar och förändrade produktionsmetoder.
– Vi vet mycket om vilka åtgärder som krävs för att minska klimatpåverkan och stärka den biologiska mångfalden. Nu behöver de skalas upp. Det kräver partnerskap och affärsmodeller som ger både lantbrukare och andra delar av värdekedjan förutsättningar att bidra, säger Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen.
Vem tar kostnaden för omställningen?
En central fråga under seminariet var hur kostnaderna ska fördelas mellan lantbrukare, livsmedelsproducenter, handel och andra aktörer.
Lantmännen framhåller att klimatåtgärder ofta behöver genomföras redan i jordbruket. Samtidigt måste investeringarna vara ekonomiskt hållbara för lantbrukarna.
– De långsiktiga målen för klimat och biologisk mångfald ligger fast, även om takten påverkas av hur politik och marknad utvecklas. Omställningen innebär kostnader, men de är hanterbara i förhållande till livsmedelsbranschens omsättning. Därför behöver hela livsmedelskedjan bidra, säger Claes Johansson.
Frågan handlar därmed inte enbart om ny teknik eller förändrade odlingsmetoder.
Den handlar också om hur företagen kan skapa affärsmodeller där kostnader och ansvar fördelas mellan aktörerna.
Spendrups visar hur samarbeten kan skalas upp
Ett aktuellt exempel är samarbetet mellan Lantmännen och Spendrups.
Fooddayme rapporterade den 12 oktober att hela Spendrups behov av konventionellt odlat maltkorn nu omfattas av Lantmännens odlingsprogram Klimat & Natur.
På fyra år har andelen ökat från 10 till 100 procent.
Enligt företagen innebär satsningen en uppskattad årlig klimatbesparing på nästan 5 000 ton koldioxidekvivalenter.
Samarbetet illustrerar hur efterfrågan från livsmedelsföretag kan bidra till att fler lantbrukare ställer om sin produktion.
McDonald’s, Axfood och Paulig bland deltagarna
Seminariet samlade representanter från flera delar av livsmedelskedjan.
Bland de medverkande organisationerna fanns McDonald’s, Axfood, Systembolaget, Paulig, Scan Sverige, RISE, LRF och Spendrups.
Diskussionerna kretsade kring tre områden: partnerskap, trovärdig hållbarhetskommunikation och användningen av klimatdata.
En viktig fråga är hur företagen kan visa att deras hållbarhetsarbete leder till faktiska resultat.
Det är också ett område där utvecklingen går snabbt.
Fooddayme har tidigare rapporterat om Scan Sveriges arbete med gårdsspecifika klimatdata för Halla gårdsgris.
Där används klimatberäkningar från enskilda gårdar för att redovisa produktens klimatpåverkan.
Framtidens jordbruk kräver gemensamma lösningar
Seminariet genomfördes inom ramen för Lantmännens strategi Framtidens Jordbruk.
Strategin syftar till att utveckla ett jordbruk som är hållbart, produktivt och lönsamt.
Men omställningen handlar också om livsmedelsförsörjning och konkurrenskraft.
Tidigare i år uppmärksammade Fooddayme Lantmännens arbete med hållbar livsmedelsproduktion och ökad svensk självförsörjning.
När livsmedelsbranschen nu diskuterar nästa steg blir finansieringen en avgörande fråga.
För att klimatmålen ska bli verklighet behöver åtgärderna fungera ekonomiskt – från lantbrukaren som producerar råvarorna till företagen som säljer maten.
Bild:
Lantmännen samlade representanter från hela livsmedelskedjan på Münchenbryggeriet i Stockholm den 7 oktober. Fokus låg på hur klimatmål kan omsättas i konkreta åtgärder och affärslösningar. Foto: Bob Ekman.
